.

 

Fann detta fotot här i bildbanken när jag sökte på "leg", vet inte om det riktigt beskriver mitt problem men.. Jag har iaf j*vligt ont i ett muskelfäste som sitter i ljumsken. Strålar ut i framsida lår och till knäet. Detta lilla j*vla fäste smärtar ALLAN ibland. Morgonen efter frukost, när det är dags att gå upp och väcka lillen så är det värst. Upp för trappan. God DAMN! Men det är bara att lägga tyngden på dalskidan. Eller tvärtom. Jag menar hur som helst det normala benet. Gör ju det trots allt varje morgon och varje kväll så det är ju egentligen ingenting. Men sådana här tillfällen när jag varit ute på en snabb promenad, eller powerwalk som det så fint ska heta i putmun på ståckhålmska, så passar det utmärkt att göra stretchövningarna jag fick av sjukgymnasten. Det kommer vara sååå mycket bättre imorgon, men när man ligger där med begynnande sockerfall och är lite skakis och utpumpad av den lilla men ändå stora ansträngningen, då gör det tamejsjutton ont. Det kändes som att ljumsken skulle brytas(?) av och benet skulle falla i altanen som jag låg på. Ligger på sidan och lyfter upp benet snabbt och sänker det sakta. Det är nästan som en liten spärr man går över vid varje lyft och då smäller det till och hela kroppen vill upp och rädda det skrikande benet. 

Det var det jag ville berätta idag. Om mitt ben. Stackars ben. Att det finns INGEN som kan ha det värre. Än mitt stackars muskelfäste. 

Ormsalva på det och tack för att ni läste!