.

 

Här är brorsan och hans vän Tok-Jonas! Detta var precis innan de cyklade iväg på sin långa resa som började hemma hos mamma i Mullsjö :)

Igår var deras tionde dag på armécyklar och de har nu trampat i 70 mil! På Måndag beräknar de att ni Tyskland. Så himla stolt är jag och sååå avundsjuk! En så häftig resa vill jag verkligen få uppleva någon gång. Läs deras blogg www.needmap.net och följ med dem på detta äventyr!!

Förtydligande från förra inlägget; Jag FLÖG inte bokstavligen ur en lådbil när jag var liten, men jag vet att jag blev så rädd för ljudet av motorn att jag hoppade ur direkt och vågade inte mer sen. Så ni inte tror jag trillade ur den och låg på marken och sprattlade...

 

 

Var bara tvungen att lägga in en frestande bild på världens godaste mat på restaurang KaLK i Löttorp. Det var helt outstanding! Svenskt gött kött imellan svingott glutenfritt bröd och massa gott bröte imellan. Till det en mumsig chilimajo och istället för pommes hade de hemgjorde chips som fullkomligt smälte i mun! Ja det var väl mest det jag ville säga. Så fortsätt ni att äta er leverpudding nu.

 

Lådbilslandet vilken grej alltså! Så himla roligt. Första tanken som slog mig var VARFÖR åkte vi aldrig hit när jag var liten!!!!!??? Men sen slog det mig att när jag var såpass liten att jag fick plats i en sådan här lådbil så var vi faktiskt på något liknande ställe, kanske i halmstad eller runt om. Adam 12 år tyckte det var jättekul men Isabell 5 år satte sig i lådbilen och flög ur precis lika fort igen så fort de drog igång den där gräsklipparmotorn. Hade förträngt detta trauma i alla år men när vi besökte denna plats så kom det tillbaka! Tur för oss att barnet inte var rädd för fem öre och körde på som han inte gjort annat. Jordbrukslandet var favoriten, där man fick köra på en stor gräsplätt. Traktorer med kärra, vält och harv. Allt i miniatyr. Helt fantastiskt bra gjort! Mer bilder kommer.

 

 

 

19 km vandring med hela Sandhem med omnejd! Helt otroligt jobbigt och svettigt och smärtsamt räknade jag med att 5 timmars promenad skulle kännas. Men det blev i själva verket helt tvärtom. Mitt dåliga ben som jag lipade över i ett annat inlägg blev på något sätt healat under denna pilgrimsfärd. Träningsvärk i resten av kroppen? Nope. Blodsockerfall allan pga den fysiska ansträngningen? Nope. Lyckades parera bra med att sänka basaldosen i insulinpumpen med ca 60% och därtill förtära några berusande och sockerfyllda drycker. Avslutade med ett mål mat på pizzerian efteråt som vi tog springnota på. PINSAMT. Det var först på kvällen när vi kom hem som det slog mig. VI GLÖMDE BETALA. På pizzan. I byhålan. Hallå. Men snäll bror som man har så fixade han biffen så vi slipper sitta och fira semester på annan ort och skämmas. (Nej vi orkade inte cykla 7.7 km tillbaka till byn på kvällen och Ja vi åkte på semester innan pizzerian öppnade dagen efter.)

 

Vad vi har lärt oss av detta? Att promenera 19 km om dagen är bra för humör, muskelfästen och sömn. Längtar redan till nästa gång.

 

 

Om jag har något att se fram emot? Och längta till? Oh yes. Har ordnat te't på så vis att min endaste enda semestervecka denna sommaren kommer att spenderas på Öland! Har man så lite ledigt så kändes det roligare att åka iväg med familjen istället för att vara hemma och göra massa vettiga saker. För det är ju alltid så, att när man spenderar ledig tid hemma så ser man alla måsten. Och det är väl jättebra ibland. Men man måste ju få ha lite sköj också! Det hoppas jag verkligen att det blir denna veckan. Jag längtar till detta vaaaarje minut nu! 

 

Ser ut som utomlands med tänk att såhär kan det bannemej se ut på en helt vanlig camping i landet lagom.