.

En kopp kaffe vid datorn och ett sovande barn!

Det är ju ett helvete att vända på dygnet när man är vuxen. Man sitter uppe till ögonen fullkomligt brinner som eldbollar under pannbenet och däckar sedan utan att veta man egentligen gjort de senaste två timmarna. Sedan vaknar man en gång vid 8. Perfekt att gå upp. Nä jag sover lite till. Vaknar vid 9. Skitttrött. Fuck it. Sover. Vaknar halv 11 och är SVINtrött men inser att dagen är förstörd, och tvingar sig upp. Kanske.

Jag som förälder lyckas väl ha någon form utav självdisciplin iallafall, jag är förvånad själv men jag lyckades komma upp vid 7 när klockan ringde idag. Och jag börjar inte jobba förän 14! Fattar ni? Kunde sovit till typ 13! Men det är inte verkligheten. Mitt barn ligger i sängen och sover, gärna till 10 om han får men han har också de tre senaste kvällarna hållt låda till ca 23. Likt en tonåring. Och det är detta jag menar. Förstår ni lyxen i att kunna sitta själv och äta en lugn frukost för att sedan förflytta sig till nästa rum och sitta med kaffekoppen samtidigt som man kan blogga lite. Ingen som klänger, kladdar, skriker, busar, snorar, bajsar, välter, gosar, skrattar....eh.. ah alltså helt enkelt ingen annan i världen än jag själv som tar min egna fulla uppmärksamhet. Förstår ni? Det är såååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååå gött. Men vad som är mindre gött är ikväll when he is still going strong vid 23 igen! Föräldrarna? DÖDA. Medvetslösa. Trötta. Pajj. 

Så. Dags att vända på trenden och väcka barnet. Imorgon - gå upp ännu tidigare själv och väcka barnet ännu tidigare. Ska nog fan se till att lösa detta hemska i-landsproblem!

 

Hur gör ni själva? Lyckas ni hamna i sådana här dåliga spiraler?