Trikåer och Pilgrimsbrorsan

Det händer ju att det blir lite glest mellan inläggen som jag brukar säga men det gäller ju att vara glad för det lilla! 
Denna dagen har jag hittills spenderat tillsammans med en mycket kär vän som är duktig på att motivera mig till saker, Ina! Hon har pratat ett tag om att hon vill ha haremsbyxor som hon älskar, men lite mer annorlunda än de vanliga. En tröja ville hon också ha, i ett speciellt tyg, så vi satte oss på ett cafe och surfade runt på olika inspirationssidor och fann till slut lite hon kunde tänka sig. For runt i lite tygaffärer, där jag även passade på att söka jobb, och köpte med oss muddar och trikåer. Så himla roligt. Älskar tyger! Längtar tills jag kan köra igång med projekten. Lite mycket "måsten" här hemma för att jag ska kunna slappna av och vara kreativ bara. Men i helgen ska jag nog kunna sätta tänderna i mina godingar ;) 
 
 
 
 
 
 
Ni har väl förresten inte glömt att kika in på brorsan och Jonas resblogg? Dom är ju helt sjuka för nu har dom cyklat 390 mil på sina armecyklar och har påbörjat den berömda pilgrimsfärden till Santioga De Compostela! De har dessutom fått bära upp cyklarna emellanåt för att det typ var helt omöjligt att cykla på de krokiga och branta uppförsbackarna. Men nu kommer toppen på hela spektaklet; Jonas har fått avbryta resan pga svåra knäproblem, och då kommer de överens om att Fredrik (VÅR FANTASTISKA STOREBROR) ska fortsätta resan själv! Fattar ni grejen eller!? Man sitter på kvällarna och väntar på att han ska bli kontaktbar och uppdatera sin blogg om hur det går för honom. Så himla nervöst, spännande, oroligt och helt jävla sjukt imponerande! Krya på dig Jonas och KÄMPA Fredde KÄMPA! Gå in och läs ni med vettja, och lägg en peppande kommentar till honom!
www.needmap.wordpress.com
 
 
 
 

300 mil på cykel!

Ni glömmer väl inte kolla in brorsan och hans vän som cyklar på armecyklar till spanien? För några dagar sedan hade de betat av hela 300 mil! Helt otroligt! Kan bara föreställa mig hur deras stjärtar mår nu men det har väl gått så långt så det inte känns längre :) Följ följ följ!!
#twobeardedbikers

http://needmap.wordpress.com

#twobeardedbikers

 
 
Här är brorsan och hans vän Tok-Jonas! Detta var precis innan de cyklade iväg på sin långa resa som började hemma hos mamma i Mullsjö :)
Igår var deras tionde dag på armécyklar och de har nu trampat i 70 mil! På Måndag beräknar de att ni Tyskland. Så himla stolt är jag och sååå avundsjuk! En så häftig resa vill jag verkligen få uppleva någon gång. Läs deras blogg www.needmap.net och följ med dem på detta äventyr!!

Lådbilslandet bilder

Förtydligande från förra inlägget; Jag FLÖG inte bokstavligen ur en lådbil när jag var liten, men jag vet att jag blev så rädd för ljudet av motorn att jag hoppade ur direkt och vågade inte mer sen. Så ni inte tror jag trillade ur den och låg på marken och sprattlade...
 
 
Var bara tvungen att lägga in en frestande bild på världens godaste mat på restaurang KaLK i Löttorp. Det var helt outstanding! Svenskt gött kött imellan svingott glutenfritt bröd och massa gott bröte imellan. Till det en mumsig chilimajo och istället för pommes hade de hemgjorde chips som fullkomligt smälte i mun! Ja det var väl mest det jag ville säga. Så fortsätt ni att äta er leverpudding nu.
 
 
 
 
Bilder från lådbilslandet:
 
 
 
 
 
 

Lådbilslandet

 
Lådbilslandet vilken grej alltså! Så himla roligt. Första tanken som slog mig var VARFÖR åkte vi aldrig hit när jag var liten!!!!!??? Men sen slog det mig att när jag var såpass liten att jag fick plats i en sådan här lådbil så var vi faktiskt på något liknande ställe, kanske i halmstad eller runt om. Adam 12 år tyckte det var jättekul men Isabell 5 år satte sig i lådbilen och flög ur precis lika fort igen så fort de drog igång den där gräsklipparmotorn. Hade förträngt detta trauma i alla år men när vi besökte denna plats så kom det tillbaka! Tur för oss att barnet inte var rädd för fem öre och körde på som han inte gjort annat. Jordbrukslandet var favoriten, där man fick köra på en stor gräsplätt. Traktorer med kärra, vält och harv. Allt i miniatyr. Helt fantastiskt bra gjort! Mer bilder kommer.
 

Öland

 
10 dagars ledigt alltså. Inte fel! Först 19 km blannöl med byborna och sedan åka ifrån alla måsten och stressfaktorer och komma till denna fantastiska plats. Vädret är helt okey, har både vart sol och moln och regn. Gör mig typ ingenting. Jag är ledig. Det är det viktigaste. Här på Lundegårds camping har dem dessutom byggt ett lekland inomhus så föräldrarna slipper "leka" med barnen ute när det regnar. Då kan dem istället slå sig ner i en soffa med en köpp och titta på sina ivriga duracellkaniner som leker och puttar andra duracellkaniner bland massa studsmattor, rutschkanor, bollar osåååååå. Nicka fint till andra föräldrar med är viktigt. 
Eller om vädret tillåter och temperaturen når lite högre grader så har dom ordnat med värsta beachpoolen här. Flera stycken faktiskt i ett inhägnat område. Inte illa för att vara en camping tycker jag. 60 spänn per skalle kostar det att gå in, och det gäller alla. Än så länge har vi inte prövat något utav dessa aktiviteter, det har mest blivit lite rundvandring på området och lekt i lekplatsen som ligger 3m från stugan :) Borgholm gjorde vi igår också. Såg ut som vanligt. 511 butiker med neonfärgade billiga kläder som man absolut inte får byta eller returnera. Hehe
 
 

19 km blannöl

 
19 km vandring med hela Sandhem med omnejd! Helt otroligt jobbigt och svettigt och smärtsamt räknade jag med att 5 timmars promenad skulle kännas. Men det blev i själva verket helt tvärtom. Mitt dåliga ben som jag lipade över i ett annat inlägg blev på något sätt healat under denna pilgrimsfärd. Träningsvärk i resten av kroppen? Nope. Blodsockerfall allan pga den fysiska ansträngningen? Nope. Lyckades parera bra med att sänka basaldosen i insulinpumpen med ca 60% och därtill förtära några berusande och sockerfyllda drycker. Avslutade med ett mål mat på pizzerian efteråt som vi tog springnota på. PINSAMT. Det var först på kvällen när vi kom hem som det slog mig. VI GLÖMDE BETALA. På pizzan. I byhålan. Hallå. Men snäll bror som man har så fixade han biffen så vi slipper sitta och fira semester på annan ort och skämmas. (Nej vi orkade inte cykla 7.7 km tillbaka till byn på kvällen och Ja vi åkte på semester innan pizzerian öppnade dagen efter.)
 
Vad vi har lärt oss av detta? Att promenera 19 km om dagen är bra för humör, muskelfästen och sömn. Längtar redan till nästa gång.
 

Något att se fram emot

 
Om jag har något att se fram emot? Och längta till? Oh yes. Har ordnat te't på så vis att min endaste enda semestervecka denna sommaren kommer att spenderas på Öland! Har man så lite ledigt så kändes det roligare att åka iväg med familjen istället för att vara hemma och göra massa vettiga saker. För det är ju alltid så, att när man spenderar ledig tid hemma så ser man alla måsten. Och det är väl jättebra ibland. Men man måste ju få ha lite sköj också! Det hoppas jag verkligen att det blir denna veckan. Jag längtar till detta vaaaarje minut nu! 
 
Ser ut som utomlands med tänk att såhär kan det bannemej se ut på en helt vanlig camping i landet lagom.
 

Muskelfest

Image by francoiskarm (License)
 
 
Fann detta fotot här i bildbanken när jag sökte på "leg", vet inte om det riktigt beskriver mitt problem men.. Jag har iaf j*vligt ont i ett muskelfäste som sitter i ljumsken. Strålar ut i framsida lår och till knäet. Detta lilla j*vla fäste smärtar ALLAN ibland. Morgonen efter frukost, när det är dags att gå upp och väcka lillen så är det värst. Upp för trappan. God DAMN! Men det är bara att lägga tyngden på dalskidan. Eller tvärtom. Jag menar hur som helst det normala benet. Gör ju det trots allt varje morgon och varje kväll så det är ju egentligen ingenting. Men sådana här tillfällen när jag varit ute på en snabb promenad, eller powerwalk som det så fint ska heta i putmun på ståckhålmska, så passar det utmärkt att göra stretchövningarna jag fick av sjukgymnasten. Det kommer vara sååå mycket bättre imorgon, men när man ligger där med begynnande sockerfall och är lite skakis och utpumpad av den lilla men ändå stora ansträngningen, då gör det tamejsjutton ont. Det kändes som att ljumsken skulle brytas(?) av och benet skulle falla i altanen som jag låg på. Ligger på sidan och lyfter upp benet snabbt och sänker det sakta. Det är nästan som en liten spärr man går över vid varje lyft och då smäller det till och hela kroppen vill upp och rädda det skrikande benet. 
Det var det jag ville berätta idag. Om mitt ben. Stackars ben. Att det finns INGEN som kan ha det värre. Än mitt stackars muskelfäste. 
Ormsalva på det och tack för att ni läste!
 

Tonårsfasoner

En kopp kaffe vid datorn och ett sovande barn!
Det är ju ett helvete att vända på dygnet när man är vuxen. Man sitter uppe till ögonen fullkomligt brinner som eldbollar under pannbenet och däckar sedan utan att veta man egentligen gjort de senaste två timmarna. Sedan vaknar man en gång vid 8. Perfekt att gå upp. Nä jag sover lite till. Vaknar vid 9. Skitttrött. Fuck it. Sover. Vaknar halv 11 och är SVINtrött men inser att dagen är förstörd, och tvingar sig upp. Kanske.
Jag som förälder lyckas väl ha någon form utav självdisciplin iallafall, jag är förvånad själv men jag lyckades komma upp vid 7 när klockan ringde idag. Och jag börjar inte jobba förän 14! Fattar ni? Kunde sovit till typ 13! Men det är inte verkligheten. Mitt barn ligger i sängen och sover, gärna till 10 om han får men han har också de tre senaste kvällarna hållt låda till ca 23. Likt en tonåring. Och det är detta jag menar. Förstår ni lyxen i att kunna sitta själv och äta en lugn frukost för att sedan förflytta sig till nästa rum och sitta med kaffekoppen samtidigt som man kan blogga lite. Ingen som klänger, kladdar, skriker, busar, snorar, bajsar, välter, gosar, skrattar....eh.. ah alltså helt enkelt ingen annan i världen än jag själv som tar min egna fulla uppmärksamhet. Förstår ni? Det är såååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååå gött. Men vad som är mindre gött är ikväll when he is still going strong vid 23 igen! Föräldrarna? DÖDA. Medvetslösa. Trötta. Pajj. 
Så. Dags att vända på trenden och väcka barnet. Imorgon - gå upp ännu tidigare själv och väcka barnet ännu tidigare. Ska nog fan se till att lösa detta hemska i-landsproblem!
 
Hur gör ni själva? Lyckas ni hamna i sådana här dåliga spiraler?
 
 

Hej sommaren 2015

Då var det dags igen. Sommaren. Är. Här! Med skräckblandad förtjusning plockar vi fram foppatofflorna och slänger undan raggsockarna. Det billiga myggnätet från Rusta klipps till i vanlig ordning och det värdelösa karborrebandet (som alltid släpper) klistras fast i fönsterfodret efter många svordomar. Med svettpärlor i pannan och på den solblekta ovaxade muschen tar vi så steget att öppna det igenvuxna fönstret och inandas friheten. Den härliga känslan varar som vanligt inte mer än 4 och en halv minut innan nysningarna kommer. Därefter den ohyggliga klådan i näsan, för att sedan vandra upp i ögonen som svullnar mer och mer ju mer man kliar. Gommen kittlar och man inser att nu har den kommit. Allergin. Den som jag återigen trodde jag skulle slippa detta år, men märkligt nog så kommer den som ett brev på posten. Varje. Jäkla. År.
Dags att gå igenom garderoben. In med långbyxor längst in. Fram med klänningar och leggings lätttillgängligt. Damma av rakhyveln. På med nya blad. Duscha. Slinta. Blöda. BLÖDA. Svid. Lida sig igenom resten av tvagningen. Glömde ta trimmern innan för att rensa bort den värsta kroppsbehåringen. Ut och torka. Se sig i spegeln. Fan. Bländande. Brun utan sol. Himla klabb. Dagen efter se ut som hejkomochhjälpmig i alla veck. Vit och bajsbrun. Gul.
Deon torkar inte. Mer svettig efter dusch än innan.
SOLEN SKINER! Ut! Kallt. Strunt i det. Av med alla kläder. Frys. Svettas. Frys. Tvinga. Låta solens strålar ömsint omfamna mig med sin oerhörda kärlek. Äntligen.
Dagen efter. Snorig. Ont i halsen. Randig. Svedd. Plåster på vaden efter rakningen.
Huttrar i soffan under filtar och kollar på film. You wish. Huttrar i soffan och försöker titta på film men springer med 5-minuters intervaller och byter blöja, hämtar vatten, skalar banan, tröstar, lagar mat, glömmer ta febernedsättande tabletter och tycker synd om mig själv.
Hej sommarn!
 

But first...let me take a selfie

 
Hej! Detta foto är taget en härlig dag som jag och Dalton hade tillsammans. Jag placerade min bakdel strategiskt vid sandlådan där solen lös med sina starkaste strålar denna vackra vårdag. Fotot är ett av ungefär 10 st som jag försökte få till så bra som möjligt i solens sken, innan jag till slut gav upp och insåg att bättre än såhär blir det helt enkelt inte. Vad Dalton gör? Han åker väl rutschkana. Eller gungar. Eller drar upp maskar ifrån jorden. Eller klättrar i träd. Inte vet jag. Hur ska jag kunna veta? Jag har ju fullt upp med att få till en alldeles perfekt selfie som framhäver mina snyggaste drag som duktig, vältränad, konsekvent supermorsa utan några som helst sprickor i fasaden.
 

Hej vintern 2014

Undrar om någon av er kikar in här ibland fortfarande för att kolla läget? Händer ju inte för möe här som ni märker så jag förstår om ni vandrat vidare till mer pålitliga BLOGGERSKOR ;)
 
Men kors i taket så kommer här ett inlägg igen! Och vad handlar det om? Jo! Om att vi går mot mörkare tider, vi blir blekare och betydligt fetare, våra förut så välpumpade benmuskler förtvinar nu sakta och ersätts istället med de såååå efterlängtade celluliterna. Rumpan som är välsvarvad och fast - plattas nu till och fladdrar härligt i mjukisbyxorna vi drar på oss för att de sitter så skönt i midjan när muffinsmagen tränger sig på. Den förut så upprätta ryggen och nacken sjunker nu ihop och liknar en så kallad gamnacke som sitter och stirrar framför dumburken varje dag efter den avslutade arbetsdagen på bruket. Det urtvättade babyrosa linnet har glidit upp vid ryggslutet så att myntinkastet blottas, mot sin vilja men mörkret som tvingar fram orkeslösheten gör att vi inte orkar bry oss. Håret under armarna växer och växer. Mest för att det är så tråkigt att raka sig, men vi skyller på att det håller oss varma under vargavintern. Likadant med håret på benen och de intima delarna. Kvinnomustaschen ska vi inte tala om. Den blir mörk och fjunen tycks bli längre. När vi ser den vackra skuggan över läppen så suckar vi, tittar lite till i spegeln, tittar lite på vaxstripesen, tittar tillbaka. Suckar igen och går ut ur badrummet utan att släcka i taket.
Hej vintern! I AM SO READY FOR DIS!!111oneoneone

Virkade mössor

Har virkat två små mössor till en liten tjej som kanske passar till våren!
 
 
Och en till en nybliven 1åring!
 

Filt och lampskärm

 
 
Kudde från H&M och Daltons virkade filt som är in progress som ni ser på de ofästa trådarna bland annat. På bordet intill står min virkade korg som självklart innehåller massa garn!
 
 
 
 
 
Ett nytt försök till virkad lampskärm. Virkade runt runt enbart i den bakre maskbågen just för att det skulle lysa genom något mer än om jag skulle virkat i båda maskbågarna. Vet inte om det lyckades så mycket eftersom det blir rätt mörkt när den är tänd ändå och ljuset blev inte särskilt vackert heller för den delen. MEN i dagsljus är den rätt snygg får jag säga! Roligare att titta på nu än innan när det bara var en vit skärm!
 


Glad och irriterad, snäll och frustrerad kvinna som bor mitt i en korsning med sambo och ett barn.